Staxäng i vargdebatt: Varför blundar man för ett stort lidande?

SVAR TILL STURE BOSTRÖM DEN 30 SEPTEMBER OCH TILL G JONSSON DEN 1 OKTOBER Två skribenter har besvarat min insändare om de skador och svåra lidande som några vargar orsakar tamdjursägare.

Jag har förståelse för att man kan ha olika syn på rovdjurspolitiken, men när man negligerar tamdjurs stora lidande och tycker det är helt normalt så blir jag upprörd.

Vet de hur det känns att få se sina djur skrikande springa med en del av maginnehållet på utsidan kroppen? Och att sedan skyndsamt försöka att avliva ett antal djur för att minska lidandet. Samt att efter detta få höra att man borde passa sina djur bättre, och indirekt få till sig att skulden till det inträffade är djurägarens egen.

Jag tycker detta är en bedrövlig syn på djurskydd, och att man saknar empati för tamdjuren. Dessutom leder detta till att många djurägare slutar driva sin verksamhet. Detta är inte bra för Sveriges landsbygd och öppna landskap.

Lars-Arne Staxäng (M) Riksdagsledamot Bohuslän

Lämna ett svar