Budgetfrågan S måste svara på – varför ska Sverige bromsa i kristid?

Sverige har bland de starkaste offentliga finanserna i EU. Tack vare en ansvarsfull ekonomisk politik har Sverige visat motståndskraft under krisen. För att kunna skydda jobben och värna Sveriges konkurrenskraft i tider av fallande efterfrågan och tilltagande internationell konkurrens har regeringen i budgeten presenterat kraftfulla investeringar i infrastruktur, forskning och företagsklimat. Dessa satsningar bygger Sverige starkare för framtiden, med bibehållna säkerhetsmarginaler i ekonomin. EU-kommissionen bedömer att Sveriges offentliga finanser är de starkaste och de mest långsiktigt hållbara i hela EU. Det borde S-riksdagsledamöterna i Bohuslän – Bråkenhielm, Forslund och Larsson vara stolta över.
Socialdemokraterna har på senare tid försökt konstruera en bild av sig själva som näringslivsvänliga. Det är därför anmärkningsvärt att de då avvisar förslag för fler jobb, ökade investeringar och bättre företagsklimat. Bortom retoriken tycks skymta en S-budget som vi vant oss vid att se dem: med kraftiga skattehöjningar på arbete kombinerat med en omfattande utbyggnad av bidrags- och transfereringssystemen.  Men det mest anmärkningsvärda är inte att Socialdemokraterna för en rent jobbfientlig politik som är skadlig för ekonomin och jobben, utan att när regeringen lägger en budget som investerar för jobben istället förespråkar åtstramningar mitt i en lågkonjunktur.
Hur ser egentligen dagens socialdemokrater på ansvarsfrågan? S-mantrat under de första krisåren var ”för lite och för sent”. Det fanns inte en utgift som inte borde ha varit större eller redan genomförd. Med den politiken hade Sverige hamnat i samma skuldträsk som många andra länder i Europa. När vi nu, till skillnad från så många länder i vår omgivning, har trovärdighet och ordning i statsfinanserna vill S inte använda Sveriges starka position utan försöker istället vinna politiska poänger genom att förespråka åtstramningar. Sällan har ett politiskt alternativ gått så i otakt med tiden.
Det finanspolitiska ramverket är fundamentalt för svensk ekonomisk politik. I dåliga tider ska det finnas utrymme att i viss mån stimulera ekonomin medan det i goda tider ska samlas i ladorna. Socialdemokraterna tycks tolka detta som att när Europa nu går in på sitt sjätte krisår, så ska Sverige, som har bland de starkaste offentliga finanserna, göra kraftiga åtstramningar i ekonomin. Menar verkligen Bohusläns s-riksdagsledamöter att Europas starkaste ekonomi behöver åtstramningar i en lågkonjunktur? Hur skapar vi tillväxt och jobb om vi inte satsar när vi har råd?

Anna Kinberg Batra (M) ordförande Finansutskottet
Lars-Arne Staxäng (M) riksdagsledamot Bohuslän

Lämna ett svar