Juholts kvinnosyn hör hemma i historieboken

Att Socialdemokraternas nye partiledare Håkan Juholt innebär en vänstersväng för partiet har väl knappast undgått någon. Hans tal på kongressen nyligen uttryckte en nostalgisk önskan om en återgång till forna tider.
Dessvärre verkar detta även i högsta grad gälla synen på kvinnor och kvinnors kompetens.
Juholt är upprörd över att kvinnor har sämre löner och arbetsvillkor. Det är vi också. Men för S är lösningen en återgång till en tid när arbete inom vård och omsorg uteslutande försiggick som anställd av kommunen eller landstinget.

Men var har kvinnor tjänat minst, haft sämst löneutveckling och sämst möjligheter att dra nytta av sin kompetens och utveckla nya idéer och tjänster? Jo, i den offentliga sektor som S vurmar för och föredrar som arbetsplatsen framför alla.
Här har kvinnor under årtionden stängts in utan möjlighet att välja arbetsgivare och med små möjligheter att påverka vare sig karriär eller löneutveckling.

Vill S återigen låsa in kvinnor i offentlig sektor? Är det så människors kompetens och drivkrafter bäst tas till vara? Färska undersökningar visar att kvinnligt företagande ökar och allra mest bland medelålders kvinnor. S säger sig arbeta för ökad frihet och jämställdhet, men beklagar samtidigt att friheten och utvecklingsmöjligheterna för välfärdens många kvinnliga anställda ökat.
Företagande omnämns kortfattat i Juholts linjetal, men då som något löjligt som man kan tvingas till i stället för att vara anställd.
För Håkan Juholt tycks en företagare per definition vara en girigbuk vars drivkraft främst är att suga ut anställda och kunder. Det är fint att vara anställd men fult att vara företagare.

Vi förmodar därför att han inte ser speciellt positivt på att kvinnor startar eget. Nej, för Juholt tycks kvinnor höra hemma i offentlig sektor. Hur välfärden och offentlig sektor ska finansieras med en så styvmoderlig syn på företagande är en gåta.
Juholt talar även nedlåtande om skattesänkningar. Märkligt, eftersom Alliansens skattesänkningar i form av jobbskatteavdragen innebär en betydligt större inkomstökning för kvinnor i offentlig sektor än vad S eller någon avtalsförhandling, någonsin lyckats åstadkomma.
Juholt pratar faktiskt om kvinnor i sitt tal, dock som grupp snarare än enskilda individer.

Men talet var ju också ett tillbakablickande till en tid då kvinnor inte hade särskilt framträdande positioner vare sig inom socialdemokraterna eller på andra ställen. Är det detta samhälle, då kvinnorna levde på skuggsidan, som S vill tillbaka till?
Kanke var talet mest riktat till trogna S-medlemmar och inte ett uttryck för hur han kommer att bedriva politik. För det är ju knappast väljarna han attraherar genom att ange färdriktning bakåt.

Cecilia Magnusson
Riksdagsledamot Göteborg, gruppledare kulturutskottet.
Lars-Arne Staxäng
Riksdagsledamot (M) Bohuslän, ledamot i socialförsäkringsutskottet.

Lämna ett svar