Små kommuner klarar inte sina uppgifter – Lars-Arne skriver i GP

Nästan varje vecka så kommer det någon berättelse eller redogörelse från kommuner som inte klarar sina uppgifter på grund av kompetens, resurser eller politisk oförmåga av olika anledningar. Det är dags att utreda en ihopslagning av våra små kommuner.

Under en längre tid har jag gått och funderat på den stora utmaning vi har i framtiden, när det gäller kommuners service och verksamheter gentemot sina medborgare. Det gäller både skolan, äldreomsorgen och all annan service och omsorg en kommun lagligen skall ha.

Nästan varje vecka så kommer det någon berättelse eller redogörelse från kommuner som inte klarat sina uppgifter på grund av kompetens, resurser eller politisk oförmåga av olika anledningar.

Redan i början på 1950-talet så hade vi en större sammanslagning av ett stort antal kommuner. Nästa reform kom på 1970-talet då kommunerna fick sitt nuvarande utseende i stort sätt.

Men uppgifterna har förändrats markant sedan dess. Behovet av att sätta upp kommunalförbund ökar hela tiden liksom behovet av att samarbeta över kommungränserna när man skall få ihop helheten. Det kan gälla både gymnasieskolor, räddningsorganisationer eller fysiska planorganisationer. I Danmark så genomförde man en kommunreform för ett antal år sedan, där ett av de viktiga benen är att en kommun skall ha minst 30 000 innevånare för att klara sig någorlunda självständigt.

Jag tycker att vi måste börja diskutera dessa frågor med större tyngd än nu. Vi vill alla att kommunerna skall klara sina åtaganden i framtiden. Kommunerna kommer att få stora utmaningar, genom att många människor går i pension och blir äldre. Detta frestar på systemet på två sätt, nämligen att många kompetenta duktiga medarbetare går i pension samtidigt som behovet av mer omsorg ökar.

Jag anser att människor inte har någon större erinran var kommunledningskontoret ligger eller den politiska ledningen finns bara den kommunala servicen fungerar. Vi måste ha ekonomiskt bärkraftiga kommuner i framtiden som har en stabil bas att stå på. Det är förödande för ett samhälle när en kommun misslyckas med detta och är tvungen att ta till stora avgifts- eller skattehöjningar för att bromsa en negativ utveckling.

Jag har naturligtvis klart för mig att en sådan sammanslagningsprocess av kommuner inte är gjort utan en omfattande utredning och förhandling. Dagens kommuner har väldigt olika ekonomiska förutsättningar, vilket är en utmaning bara i sig. Dessutom så är namnfrågan i en ny kommun inte en oväsentlig fråga, för att behålla identiteten i ett geografiskt område.

Därför vill jag att både stat och kommun börjar tänka nytt i dessa frågor om vi skall klara skola, omsorg och service. Jag vill därför att regeringen skall sätta till en utredning som arbetar fram ett förslag till en framtida storkommunreform i Sverige.

Lars-Arne Staxäng (M)
riksdagsledamot, Bohuslän

Lämna ett svar